Libbsticka är ett rågbrännvin. Kokat med stor känsla på ett av landets finaste brännerier, Gripsholm. Ett oljigt destillat med en djup rågmustig ton som orkar bära den storslagna smaken av libbsticka. Blad och knoppar har fått ligga och dra i rågbrännvin i över fyra månader innan växtdelarna försiktigt avlägsnats. Bara grovfiltrering tillåts, för att inte röra de eteriska oljorna som finns i rik mängd. Ungefär hälften av detta konnässör-brännvin är macerat (växtsprit), långsamt utblandat med rent rågbrännvin vid beredningen.
Klicka på etiketten för att se recept-detaljer –>

• LIBBSTICKA Rågbrännvin 38,8% | SB-nr 82949, 370 kr

Ursprung

Libbstickan är en exotisk växt som växer förvildad i Kaukasien, norra Iran och i Afghanistan, samt från 700-talet även i större delen av det kontinentala Europa. Ursprunget är Iran/Afghanistan.

Libbstickan fördes under medeltiden till Norden för att odlas i klosterträdgårdarna. Växten spreds sedan till jordbruk och vanliga trädgårdar. Det finns säkra uppgifter om förvildade bestånd från 1700-talet som uppstått ur odling. Idag är den vanlig i södra delen av landet och mer glest förekommande i norr. På 1100-talet rekommenderade man libbsticka vid smärtor i halskörtlarna och mot hosta.

Etymologi

Latinska namnet Levisticum Oficinalis betyder medicinalväxten från Ligurien. Artnamnet Officinalis kommer från latinets officina (verkstad, apotek) och användningen som medicinalväxt. Hela växten innehåller verksamma substanser, men koncentrationen är högst i roten. Torkad rot innehåller upp till 1,7 % eteriska oljor av väldigt varierande sammansättning. Senare insåg man att libbstickan inte var den universalört man ursprungligen trodde. Det nuvarande latinska släktnamnet Levisticum nedtonar effekten av växten. Levare betyder lindra.
Det äldre latinska namnet på libbsticka, libisticum, betyder rätt och slätt läkeväxt. Örten bär också lokala namn såsom nervört eller giktbuske, vilket tyder på att den ordinerades mot både psykiska och fysiska plågor.

Det svenska namnet libbsticka är en förvrängning av släktnamnet Levisticum. Detta senlatinska namn är en ombildning av latinets ligusticum, med betydelsen ’från Ligurien’. Dialektala namn är Leasticka (Skåne/Småland), Lebbestelk (Västergötland), Libberstyck (Södra Gotland), Limburrstuck (Norra Gotland).
Engelska namnet Lovage kommer av love-ache där ache är medeltida ordet för persilja. Finska namnet Liperi betyder prästkrage eftersom växten introducerades av munkar.

Nyttjande

Örten har kallats för kärleksört och ska enligt gammal folktro vara ett effektivt afrodisiakum och praktiskt nog även ett verksamt medel mot könssjukdomar. På tyska heter den Liebstöckel som kommer av ordet Liebe, kärlek.

Libbsticka användes också på kor för att höja matlust, mjölk- och kalvproduktion. Libbsticka ansågs också användbar för att hålla skadedjur borta. Vidare var man övertygad om att en odlad libbsticka vid husknuten gjorde att ohyra, råttor och ormar flydde.

Libbstickans smak är kraftig och används främst för att smaksätta soppor. Libbsticka kallas ibland selleriört eftersom den påminner om selleri i sin smak, fast starkare. Precis som selleri, morot, dill och flera andra köksväxter samt många kryddor är libbstickan en flockblommig växt (Apiace). På kontinenten och i de anglosaxiska länderna är libbstickan sedan länge en omtyckt grönsak och dess speciella smak är starkt förknippad med soppor.

Mat & dryck

Internationellt används libbsticka som krydda i matlagning. Bladen används i sallader eller för att göra buljong till soppor, rötterna kan ätas som grönsak eller rivas och ha i sallader. Smaken är en mix av selleri och persilja, med mycket större intensitet. Frökapslarna kan användas som krydda likt fänkål. I UK görs vinterdrycken lovage-likör en mix med brandy i proportionerna 2:1. I Rumänien väljer man hellre libbsticka än persilja eller dill för att smaksätta maten, fröna används i inläggningar av kål och gurka.